I boken ”Levd
demokrati?” finns ett avsnitt som handlar om starka elever som, efter att
ha hört deras utsaga, uppenbarligen blivit mobbade men som inte reagerat på det
sätt som många andra elever. Det handlar om elever som istället inte tagit åt
sig och som vägrat att brytas ned av andras inskränkthet och åsikter. I boken
kallas de överlevare, och en av de som intervjuats, Karin, hävdar själv att hon
inte kände sig mobbad. Men om man läser vad hon varit med om blir det för en
annan uppenbart att mobbning har ägt rum. Författaren ställer frågan ” Undgår
man att bli mobbad av en mobbning därför att man inte tar åt sig av den?”. För
egen del anser jag att mobbning har ägt rum, oavsett om mottagaren av
mobbningen tagit åt sig eller ej. Frågan är dock hur man behandlar detta om
personen själv inte anser att mobbning ägt rum, då dessa personer med största
sannolikhet inte kommer att vända sig till någon pedagog. Vad känner ni?
Skillnaden mellan mobbning och kränkningar kan vara lite diffus. I själva definitionen av mobbning så står det att det att för att det ska räknas som mobbning ska det vara en obalans i styrkeförhållandena, och att den som blir mobbad ska känna sig "oförmögen att försvara sig". Jag tänker, om Karin inte såg sig själv som svagare än sina mobbare, så kanske det inte var mobbning, utan snarare systematiska kränkningar. Hade kränkningarna till slut brutit ner Karin, så hon upplevde sig själv som värdelös (eller liknande) så hade det räknats som mobbning. Vilket fall som helst är varken mobbning eller kränkningar ok, och skulle därför ha stoppats av lärarna när det såg det.
SvaraRaderaVårt mål när vi jobbar i skolan att förhindra både kränkningar och mobbing och så fort vi pedagoger ser eller misstänker något så måste vi agera. Det är inge lätt uppgift och vi ser inte allt och jag håller med Sofia angående Karin att det kanske snare var systematisk kränkning än mobbing för Karin.
SvaraRaderaÄven om den som blivit utsatt för kränkande behandling inte tar åt sig eller känner sig mobbad så tycker jag ändå att det rör sig om mobbning i de fall, som i detta exempel med Karin, då det gäller upprepade kränkningar eller trakasserier och det är gjort medvetet och med avsikt.
SvaraRaderaSom lärare är det förstås viktigt att agera omedelbart vid alla former av kränkningar som uppmärksammas, förhoppningsvis kan man då också motverka att något som börjar med någon enstaka kränkning utvecklar sig till mobbning.
Som alla skrivit är det inte ok vilket som. det är som sagt viktigt att som lärare ha stora ögon och öron trotts att det inte finns någon som känner sig som ett "offer." Elever idag är ganska medvetna om vad som är deras rättigheter och inte. Men alla måste få höra vad som är rätt och fel!
SvaraRadera